Följ Sveriges exempel för att frigöra den livräddande potentialen hos nikotinpåsar i Europa

Länder söker desperat efter det rätta sättet att närma sig nikotinpåsar och med över 200 års erfarenhet är Sverige ett lysande ljus.

Svenska nikotinpåsar har utlöst en obefogad moralpanik över hela Europa. Länder letar desperat efter det rätta sättet att närma sig denna nya produkt. Sverige är en nation med en historia av snusanvändning som sträcker sig över 200 år och nyligen födelseplatsen för säkrare tobaksfria nikotinpåsar. Istället för att lära av Sverige och uppmuntra antagandet av en effektiv skadereducerande metod, stigmatiserar europeiska länder i bästa fall och i värsta fall förbjuder nikotinpåsar. Vårt arbete som organisation har avslöjat hur mycket som står på spel. Nikotinpåsar räddar tusentals liv i Sverige; många fler liv skulle också kunna räddas i hela Europa. 

Nikotinpåsar är små tepåsliknande påsar som placeras under läppen och släpper ut nikotin i blodomloppet. De är rökfria, tobaksfria och har 99,8% mindre cancerrisk än cigaretter. Medan deras funktion liknar den gamla svenska produkten snus, skiljer frånvaron av tobak dem åt. Sedan nikotinpåsar introducerades på den svenska marknaden 2016 har rökfrekvensen rasat från 12% till mindre än 6%. Sverige är på väg att bli det första landet för att uppfylla EU-målet att uppnå rökfri status, definierat som att ha en rökfrekvens lägre än 5%. Paradoxalt nog kan Europeiska unionen hämma denna positiva utveckling genom att hindra användningen av alternativa produkter. Diskussioner om att strängt reglera eller förbjuda nikotinpåsar har redan börjat.  

Även om den är förståelig till nominellt värde, saknar den moraliska paniken substans, eftersom den kretsar kring frågor som tillgänglighet och attraktionskraften hos de ofta söta eller mintiga smakerna, särskilt bland yngre individer. Missuppfattningar om produktens sammansättning och faror bidrar till larmet. Medan alla nikotinprodukter innehåller en beroendeframkallande komponent, är riskerna med cigaretter är försumbara. 

Ett rationellt tillvägagångssätt för att ta itu med dessa problem skulle innebära att studera ursprungslandet, som redan framgångsrikt har brottats med dessa frågor, och att utforma lagstiftningen i enlighet därmed. I Sverige tillämpas en åldersgräns på 18 år och olika nikotinprodukter beskattas efter deras konstaterade skadlighet. Målet är att uppmuntra individer att övergå från den mer skadliga produkten (dvs. cigaretter) till säkrare alternativ som nikotinpåsar eller snus.  

Istället för att anses vara farliga, anses smaker vara en av de främsta anledningarna till att människor byter från cigaretter till nikotinpåsar. Effekten är mest uttalad bland svenska kvinnor, för vilka rökfrekvensen har sjunkit med 40% sedan lanseringen av nikotinpåsar. Samtidigt har kvinnors användning av snus och nikotinpåsarökade.  

Trots Sveriges framgång med att minska rökfrekvensen genom denna transformativa skademinskningsmodell har vissa länder, som Nederländerna, valt ett fullständigt förbud. Följaktligen går de miste om en livräddande produkt som redan har räddat tusentals liv i Sverige. I en Rapportera från Smoke Free Sweden är det uppskattade antalet liv som kunde ha räddats i EU mellan 2000-2019 2,9 miljoner om alla länder hade samma rökrelaterade dödlighet som Sverige. 

Arbetet med att förbjuda nikotinpåsar sträcker sig längre än till enskilda länder och har nått Europeiska unionen själv när den strävar efter en enhetlig strategi för nya och framväxande nikotinprodukter. Detta tillvägagångssätt skulle inte bara vara skadligt för länder som nu presenteras med ett betydligt hälsosammare och säkrare alternativ på sin resa mot 2035 års rökfria mål. Det skulle också försätta Sverige i en ganska obekväm situation där dess bästa rökersättning skulle förbjudas eller berövas de centrala delarna av dess framgång. 

Nikotinpåsar har visat sin potential att rädda liv genom att minska tobaksrelaterade skador. Att förbjuda dem istället för att anta Sveriges framgångsrika regleringsmodell riskerar att bromsa våra framsteg mot en rökfri framtid med hälsosammare och längre liv. Vårt fokus bör förbli på att säkerställa tillgänglighet, undvika kontraproduktiva smak- eller nikotinrestriktioner och upprätthålla en åldersgräns, kanske genom ett licenssystem, samtidigt som vi anpassar skatten för att anpassas till skadenivåerna. I slutändan – och detta är en punkt värd att upprepa – har nikotinpåsar potentialen att rädda miljontals liv. Sverige gör det redan, och det är upp till resten av EU att följa i dess fotspår.  

Ursprungligen publicerad här