I ett förbryllande drag har den belgiska regeringen satt upp ett ambitiöst mål: att minska antalet dagliga tobaksanvändare bland personer i åldern 15 år och uppåt till bara 5% till 2040. Även om detta mål innebär en lovvärd insats för ett hälsosammare samhälle, tog deras senaste beslut att förbjuda nikotinpåsar väcker betydande oro. Detta förbud motsäger direkt det framgångsrika tillvägagångssätt som Sverige antog, ett land som uppnådde samma 5% rökprevalens 2023.
Sveriges prestation tillskrivs deras stöd för strategier för att minska tobaksskador, som inkluderar att främja säkrare alternativ som snus och nikotinpåsar. Genom att tillåta dessa alternativ har Sverige bemyndigat sina medborgare med val som drastiskt minskar skadorna förknippade med traditionell rökning. Frågan som uppstår då är: hur planerar Belgien att uppnå sitt låga rökfrekvensmål genom att förbjuda säkrare alternativ, just de verktyg som visat sig effektiva i andra länder?
Belgiens beslut verkar kontraintuitivt, särskilt mot bakgrund av Sveriges framgångssaga. Det väcker farhågor om samstämmigheten i landets folkhälsopolitik. För att verkligen göra framsteg när det gäller att minska antalet rökare är det viktigt för beslutsfattare att överväga evidensbaserade metoder som har fungerat i andra länder. Att anamma skademinskningsstrategier och tillåta tillgång till säkrare alternativ kan vara ett avgörande steg mot att uppnå Belgiens lovvärda mål. Världen tittar på och väntar på att se om Belgien kommer att ompröva sin hållning och lära sig av framgångarna för länder som Sverige i strävan efter en hälsosammare, rökfri framtid.